Amorteringskravet

Amorteringskrav - Så funkar amorteringsreglerna för bolån

Vad är amorteringskravet?

Amorteringskravet infördes 1 juni 2016 och betyder att alla som tar ett bostadslån efter det är skyldiga att amortera minst en eller två procent av lånebeloppet varje år. Hur mycket man ska amortera beror på belåningsgraden, alltså lånet storlek i förhållande till bostadens värde. Den första mars 2018 skärptes amorteringskravet ytterligare. Efter skärpningen ska att alla hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst ska amortera ytterligare en procent. kravet gäller inte för konsumtionslån som privatlån

Varför infördes ett amorteringskrav?

Amorteringskravet infördes i syfte att minska de svenska hushållens skuldsättning och bromsa in bostadspriserna. Bolåneräntorna har länge legat på historiskt låga nivåer samtidigt som bostadspriserna ökat snabbt. Något som fått till följd att svenska bostadsägare överlag har stora lån i förhållande till sin inkomst. Det betyder att många lever farligt om räntan skulle gå upp och att samhället i stort blir känsligare för konjunkturnedgångar. 

Så fungerar amorteringskravet

Amorteringskravet innebär att alla som har tecknat ett bolån efter den 1 juni 2016 är skyldiga att amortera en eller två procent av det lånade beloppet varje år. Vilken procentsats som gäller beror på belåningsgraden, det vill säga hur stor andel av bostadens värde som är lån. Amorteringskravet gäller bara nya lån, alltså lån som tagits efter 2016 och 2017. Har du tagit lån innan dess omfattas du inte av amorteringskravet. Du behöver inte heller amortera även om du flyttar ditt lån till en ny bank. 

Skärpt amorteringskrav

Den 1 mars 2017 skärptes amorteringskravet ytterligare. Sedan dess gäller att hushåll som har lån som uppgår till mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst (årlig inkomst före skatt) måste amortera ytterligare en procent. Det är hushållet samlade inkomst som räknas. Utöver lönen räknas även barnbidrag, studiebidrag och eventuella stipendier som inkomst. Man behöver inte amortera den extra procenten över hela lånets löptid, utan endast tills lånet kommer ner till mindre än 4,5 procent av inkomsten. 

Om du får löneförhöjning eller något annat som ökar din inkomst kommer du snabbare fram till kravet och kan amortera mindre. Det är också möjligt att omvärdera bostaden, exempelvis om du renoverat eller gjort något annat som ökar bostadens värde.

Rätt till amorteringsplan

Sedan det första amorteringskravet infördes 1 januari 2017 är långivaren skyldig att hjälpa dig att lägga upp en amorteringsplan. Planen ska vara anpassad efter din individuella intressen på lång sikt. Långivaren ska också vara tydlig med hur olika amorteringsalternativ påverkar skulden och din ekonomi. Du har rätt att få din amorteringsplan allra senast i samband med att du får det bindande låneavtalet. 

Hur mycket ska jag amortera enligt kravet?

Hur mycket du ska amortera beror, som nämnt ovan, på din belåningsgrad. Har du lånat över 70 % av bostadens värde ska du amortera 2 procent varje år. Om belåningsgraden är mellan 50 och 70% ska du amortera 1 procent. Vid belåning under 50 % finns inget formellt krav på amortering men långivaren kan ändå kräva det när du tecknar lånet. 

Om du exempelvis köpt ett hus eller en lägenhet för 3 000 000 kronor och har ett bolån på 2 250 000 är din belåningsgrad 75 procent. Har du tagit lånet efter att amorteringskravet trätt i

kraft ska du därför amortera 2 procent varje år. Om du lånat mer än 4,5 gånger din årsinkomst före skatt ska du dessutom amortera ännu en procent, alltså sammanlagt 3 procent. 

Måste bankerna följa amorteringskravet?

Det är bankerna som är skyldiga att se till att du amorterar på lånet. Bankerna kan göra undantag från amorteringskravet om du exempelvis blir sjuk eller arbetslös. Men det finns ingen regel som säger att de måste göra ett sådant undantag. Bankerna har också möjlighet att ställa  ännu hårdare krav än det formella minimikravet. 

Vilka fastigheter omfattas av amorteringskravet?

Amorteringskravet gäller alla privatbostäder som villor, sommarstugor och fritidshus och bostadsrätter men också obebyggd mark som är avsedd att användas för bostadsbyggande. Skogs- och lantbruksfastigheter omfattas inte av amorteringskravet. 

Vad räknas som årlig bruttoinkomst?

I första hand är det din årliga inkomst från lön före skatt som avses. Den beräknas utifrån skatteverkets siffror och baseras på din senaste deklaration. Banken kan också räkna med olika typer av bidrag som barnbidrag och studiebidrag. Om du nyligen fått en löneförhöjning som ännu inte syns på din deklaration kan du även räkna med den. Här gäller att inkomsten ska vara varaktig. 

Om du tillfälligt får mer pengar genom att sälja av aktier eller inkomst från ett enstaka uppdrag kan du däremot inte räkna med dem i årsinkomsten. Då är det i stället smartare att använda pengarna för att betala av på lånet och därmed sänka belåningsgraden. Det är upp till bankerna avgöra om en extrainkomst kan räknas som varaktig. Varför därför noga med att spara lönespecifikationer, kvitton och annan dokumentation om du gör extrajobb som eventuellt kan räknas med i din årliga inkomst.