Nytt fastighetsrättsligt avgörande från Svea Hovrätt

Dommare

Migrationsverkets intresse av att hyra ut bostäder till asylsökanden väger tyngre än hyresvärdens intresse att hyra ut lägenheterna till  sökanden  i den kommunala bostadskön.

Marginalens jurister vill denna gång lyfta fram ett hyresrättsligt avgörande som är intressant och synnerligen aktuellt.  Hovrätten gör i detta mål en intresseavvägning mellan ett kommunalt bostadsbolags intresse av att säga upp hyresavtal till förmån för sina kommuninvånare och Migrationsverkets intresse av att hyra ut bostäder till asylsökanden.

Bakgrunden var att Migrationsverket hyrde 109 bostäder från bostadsbolaget och att bostadsbolaget hade sagt upp 15 av dem till avflyttning per den 30 april 2015. Migrationsverket bestred ansökan om uppsägning och målet prövades av Hyresnämnden. Frågan som skulle prövas var om det kunde anses oskäligt att hyresavtalet skulle upphöra enligt 12 kap 46 § 10 p. Jordabalken.

Därför blev det en prövning i hyresnämnden av om bostadsbolagets intresse av uppsägning vägde tyngre än Migrationsverkets intresse av att hyra bostäderna.

Bostadsbolaget anförde att det stod ca 330 kommuninvånare i kö för att få en bostad och att ca en tredjedel av dem beviljats uppehållstillstånd. Många bodde i andra hand i redan uppsagda bostäder. Det fanns därmed ett intresse för dessa kommuninvånare att få tillgång till lägenheterna.

Migrationsverket medgav att Bostadsbolaget hade angivit ett sakligt skäl för avflyttning men att de enligt Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. måste tillgodose asylsökandens rätt till bostad under tiden asyl söks i Sverige och att de uppsagda lägenheterna användes för detta ändamål.  Migrationsverket hade besittningsrätt till lägenheterna och för att denna skall upphöra måste bostadsbolagets intresse väga tyngre än deras rätt till besittning .

Hyresnämnden beslutade att hyresavtalen skulle upphöra men medgav visst uppskov med avflyttning.  Hyresnämnden fann att det inte kunde anses oskäligt att hyresavtalen skulle upphöra och pekade bl.a. på att Migrationsverket även efter uppsägningen hade tillgång till ca 90 andra lägenheter.

Migrationsverket överklagade målet till Svea Hovrätt som ändrade hyresnämndens beslut och avslog bostadsbolagets talan om att hyresavtalen skulle upphöra.

Hovrätten gjorde en sammantagen bedömning och tog bl.a. hänsyn till praxis med liknande frågeställningar och fann då att Migrationsverket hade ett skyddsvärt intresse av att få fortsätta upplåta prövningslägenheterna till asylsökande och att detta vägde tyngre än bostadsbolagets intresse av att hyra ut lägenheterna till sökanden i den kommunala bostadskön.

Hovrätten tog bl.a. hänsyn till att bostadsbolaget när de hyrde ut lägenheterna var införstådda med att Migrationsverket hade för avsikt att upplåta dessa till asylsökanden och att bostäderna fortfarande användes för detta ändamål.  Att de asylsökanden inte hade något hyresavtal med Migrationsverket och därför inget besittningsskydd påverkade enligt hovrätten inte Migrationsverkets besittningsskydd gentemot hyresvärden så länge som Migrationsverket upplät lägenheterna som bostäder åt asylsökanden.

Hovrätten beaktade vidare att Migrationsverket hade ett kontinuerligt behov av lägenheter att upplåta till asylsökanden och att detta kunde jämställas med praxis rörande kommunernas behov av övergångsbostäder och att det således på ett motsvarande sätt fanns ett skyddsbehov.

Källa:
Svea Hovrätts beslut per 2015-12-08 i mål med nr ÖH 4013-15.