Skiljedomsklausul, ja eller nej?

I mitt arbete som jurist på Marginalen, där jag jobbar huvudsakligen med våra kunders tvister, får jag se många av våra kunders avtal vid tvist. Jag har noterat att i väldigt många avtal av olika slag har våra kunder ett villkor som säger att parterna skall använda sig av ett skiljeförfarande i händelse av tvist. När jag frågar våra kunder om varför de har valt denna form så har de ofta inget bra svar. De har kanske haft en motpart som har upprättat avtalet och har inte funderat kring detta eller så har de själva hittat någon mall på nätet. Väldigt sällan har de funderat kring om ett skiljedomsförfarande är att föredra vid tvist. Relativt ofta saknas också mer detaljerade villkor om hur skiljedomsförfarandet skall gå till, vilket lands lag som skall tillämpas, hur många skiljemän som skall avgöra tvisten m.m.

Vilka alternativa sätt finns för att lösa en tvist om t.ex. en fordran?

Generellt råder avtalsfrihet och parterna kan avtala om hur en tvist skall lösas. Om inget finns avtalat kan den parten som har en fordran, ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden för att få ett utslag, som fungerar på samma sätt som en dom. Detta förfarande kan endast användas om motparten dessförinnan inte har bestritt fordran.

Har motparten framställt invändning måste en fordringsägare istället ansöka om stämning i tingsrätt. Har parterna avtalat om en skiljedomsklausul kan dock motparten invända mot att tingsrätten skall lösa tvisten och hänvisa till ett skiljedomsförfarande. Det är således ett hinder för prövning av tvisten i tingsrätt och målet kan avvisas av tingsrätten på den ena partens begäran. Fordringsägaren får då överväga om han skall gå vidare med ett skiljedomsförfarande.

Vilka skillnader finns mellan ett domstolsförfarande och ett skiljedomsförfarande?

Offentligt/privat

Ett förfarande i domstol är offentligt såtillvida att ingivna handlingar och rättens dom blir offentliga. Förfarandet i en skiljedomstol är däremot helt privat.

Kompetens

Vid ett skiljeförfarande kan parterna välja skiljemän som har särskild erfarenhet av t.ex. branschen eller annan fråga i målet.

Tid till avgörande/överklagande

Historiskt har tiden till avgörande varit kortare i skiljedom och besluten är därtill ej överklagbara, så det rör sig om en prövning i en instans.

Parter från olika länder (ej inom EU)

Om parterna finns i olika länder utanför EU kan det vara en fördel att få ett avgörande genom skiljedom då den till skillnad mot en dom kan verkställas i andra länder.

Kostnader

Här är den stora skillnaden mellan valen av processform då en part i ett domstolsförfarande endast betalar en ansökningsavgift om 2 800 kr samt sitt ombuds kostnader och möjligen ersättning till de vittnen parten har åberopat. Dessa kostnader kan sedan i bästa fall övervältras på motparten vid bifall till yrkandena.

I ett skiljeförfarande betalar parterna däremot arvode till sitt ombud, arvode till skiljenämnden och till det skiljedomsinstitut där tvisten skall lösas. Därtill skall övriga omkostnader betalas. På motsvarande sätt kan beroende på utfallet eventuellt kostnaderna övervältras på den förlorande parten.

Hur stora kostnaderna blir beror på vilken form av handläggningsförfarande parterna har avtalet om. Antalet skiljemän är i regel 3 st till antalet om inte parterna har avtalat om ett förenklat förfarande med en skiljeman.

Stockholms Handelskammare har ett skiljedomsinstitut i Stockholm och de har en kostnadskalkylator på sin hemsida där vi kan få fram uppskattade kostnader för ett förfarande.

Om tvistigt belopp är 20 000 Euro är beräknade kostnader vid förfarande med en skiljeman ca 7 475 Euro och vid 3 skiljemän ca 13 685 Euro.

Om tvistigt belopp är 50 000 Euro är kostnaderna vid 3 skiljedomsmän istället 19 895 Euro.

När tvisten inleds skall parterna betala stora delar av ovan nämnda belopp i förskott till Institutet. Om motparten inte betalar sin del måste den som inleder förfarandet betala även motpartens del för att initiera förfarandet.

För mindre företag kan detta innebära stora problem att göra inbetalningar av denna storlek och då i förlängningen att företagen då inte kan få sina tvister rättsligt prövade. En skiljeklausul innebär då dessutom hinder för att inleda en tvist i det allmänna domstolsförfarandet. Då återstår bara för företaget att avskriva fordran som en kundförlust.

Sammanfattning

Fundera kring fördelar och nackdelar med att införliva en skiljedomsklausul i era avtal. Om ni skall godta en sådan klausul se till att den blir tydlig med hur skiljeförfarandet skall se ut (antal skiljemän) och var det skall äga rum och vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

Om ni inte är i behov av de särskilda fördelar som finns med ett skiljeförfarande och inte har väldigt starka ekonomiska muskler, godta inte skiljedomsklausuler i era avtal. Detta gäller särskilt om ert företag jobbar i en bransch där t.ex. fordringstvister eller avtalstvister är vanliga.

 

Karl Bertrandt
Processjurist Marginalen Core
Tel 010-495 15 55 Karl.Bertrandt@marginalen.se